Our last days at Galápagos

Our adventure has come to its end. Tomorrow we will wake up early to catch our flight back to Sweden again. We spent our last days and weekend doing all the things on Santa Cruz we still had left, we went to Las Grietas (a fresh/salt water pool between two cliffs), to the magic swing and the island Pinzón for some good snorkeling. 

Even though we have done so much things there’s still a whole lot more to see but nevertheless I can say that we did our best to experience as much as possible. We have been on 5 islands in total, seen almost all of the major animals, learned how to dance salsa by the locals, met so much people from all over the world, tried so much new food/drinks and of course, gained a lot of experience and knowledge within the veterinarian profession. We are so grateful towards Darwin Animal Doctors for the opportunity of learning about animal healthcare abroad and towards our school Spånga Gymnasium for financing the whole trip. This would not have been possible without you both!

Through this 5 weeks we have learned so much about medicine but aside from that also the fact that it’s not always necessary with all the fancy equipment, you can do a great deal with the limited materials you got. Through the volunteers who has been working at the clinic we have also learned that it is never impossible or to late to travel around the world, doesn’t matter what age you are or how much experience and money you have. I strongly encourage everybody to find their own memories throughout the world. I know I will. 

 

Ännu en dag i paradiset

Fuck! Jag vaknar upp och inser att klockan redan är 6.50, om 10 min kommer Carma in på kliniken för att äta frukost med oss innan vi börjar jobba. Jag drar snabbt på mig ett par shorts med en V-urringad kliniktröja till innan jag sömnigt drar mig ut till rummet bredvid för att ta fram yoghurten, den spanska flingversionen av Start och en ny frukt att hacka upp. Det får bli ananasen idag, vattenmelon är ändå godare som efterrätt. Alla måltider på kliniken lagas tillsammans men det är alltid trevligt när sakerna redan står framplockade, särskilt om det finns patienter som sovit över på kliniken.

Jag tar med mig morgonkaffet trappan ned till kliniken, ställer av mig koppen utan att ha rört kaffet ännu och börjar plocka på mig vågen, termometrarna, glidmedel, fästingmedel, engångshandskar, desinfektionsmedel samt burken med alkoholdränkta bomullstussar. Rutin är vår bästa vän. Stinky’s kattlåda ska rengöras, tvätten ska tas in och morgonens operationer ska förberedas. När jag återvänder till min kopp är kaffet kallt. 

2 operationer och 3 patienter denna morgon, trots att både jag och Bella är trötta så tvingar vi ändå oss att gå ut denna lunchrast med. Vi är förfan på Galápagos! Hastig uppvärmning av gårdagens middag och sedan ut. Filosoferande med sjölejonen i hamnen, en vandringstur bland sköldpaddorna i bergen eller snorkla bland lavaklippor på las Grietas? Nah, vi är lata som det blir en stranddag. Solen bränner på axlarna och vi nickar ett slött “Hola” tillbaka till alla som hälsar. Inte för vi någonsin träffat dessa människor förut men alla hälsar här, speciellt killarna, men så länge de inte försöker stanna och prata med en på spanska så välkomnar jag uppmärksamheten.

4 h senare är vi hemma lagom till eftermiddagspasset. Nu är det bara undersökningar som gäller så för varje patient som kommer in genom portarna går vi fram och säger våra 3 vältränade fraser “Hola, es la primera vez aqui?”, “es hembra o macho”, “tu nombre y apellido”. Om de svarar “si” på första frågan hämtas ett av de papper för nya patienter som vi fyller i med ägaren. Såklart blir det en hel del improviserande, pekande och gester när två olika modersmål möts. Oftast så babblar de på även om man på spanska uttalat att man inte pratar språket särskilt bra men vi har övat upp många små medicinska ord som vi kan snappa upp medan de pratar. “No comida” med ett förtvivlat ansiktsuttryck betyder att hunden inte äter och “collar” (uttalas kojár) kombinerat med ett reparativt pekande på hunden betyder att de vill ha ett av de kopplen vi ger ut gratis. När vi fått ut all den muntliga informationen vi behöver tar vi både temperatur och vikt på alla. Det är alltid lika roande när man ska gestikulera att man tänker sticka upp en termometer i deras husdjurs ändtarm. 

När det är en halvtimme kvar av arbetspasset smiter jag och Bella upp för att förbereda middagen, så länge det inte är några patienter kvar och vi är säkra på att de andra kan hålla ställningarna. Vegansk middag på lokala ingredienser är alltid lika utmanande. Det blir ännu en gryta med diverse grönsaker vi hittar i kylskåpet, med lite lime i så skojar vi upp maträtten. Inte så illa! Klockan är halv 9 och vi spenderar de sista timmarna i sängen med en god bok eller skrivandet av blogginlägg. “Godnatt” trycker jag fram jag på spanska innan jag stänger ned dataskärmen för att vila ut mig för ännu en arbetsdag på Darwin Animal Doctors.

Buenas noches!

Mysteriet med hunden Ralph

Så förra veckan hade vi en förtvivlad ägare som kom in med sin ljusbruna hund Ralph. Han hade ett hängande huvudet och en lidande blick som skulle fått vilket hjärta som helst att brista. Han kräktes, hade diarré, åt ingenting och var helt uttorkad. Såklart tog vi in honom på en gång och satte honom på I.V (dropp), Isabella och jag blev utsedda att ta hand om honom.

Flera dagar blev han kvar på kliniken utan att vi kunde klura ut vad han hade för sorts sjukdom, det första som misstänktes var viruset Parvo men testresultaten visade negativt. Varje dag tog veterinärerna nya prov eller prövade nya mediciner och varje dag tog jag o Bella ut honom, städade upp spyor/kiss/diarre och temperaturen kollades varannan timme för att kontrollera att hans feber inte dyker upp igen. I 5 dagar var han kvar på kliniken innan veterinärerna hittade en medicin som fungerade. Trots att ha låtit andra veterinärer komma och titta på honom lyckades vi fortfarande inte hitta problemet men medicinen fungerade och det var det som spelade roll. 

Efter helgen vi spenderade på ön Isabela kom vi glatt överraskade hem till en pigg Ralph. För första gången på länge var han uppe frivilligt på benen med en viftande svans och tillbakadragna mungipor i ett glatt smile som tvingade ut hela den rosa tungan att hänga ur munnen. Efter att ha spenderat 7 dagar på en lina i kliniken kunde han äntligen gå hem!

Galapagos – Isabela

We took a day of from DAD so we could stay 2 nights at Isabela instead of one, which was a good move because there were so much things we didn’t have time to do!

We were a little bit confused when we arrived because our plan was to see the flamingo lagoon and then rent some bikes to Wall of tears but after stumbling around for awhile without finding the lagoon we went on to the bikes. Depart from the strong sun, I really enjoyed the ride. Bella didn’t enjoy it as much. While she’s a fan of the beachlife I’m more for the hiking. 
In the evening we went to Beach Bar, an outdoor bar beside the water were you can chill in hammocks while sipping on drinks, bury your feet in the sand or if you’re sober enough, walk on the line. We met a girl there with a bunch of other people who took us to a well hidden “nightclub” (more like a bar with dancing people), were we learned how to salsa.

The partying might have gotten a little bit over my head. The next day I woke feeling ill and my stomach was a mess. Even so, I went on the trip to Los Tunnéles anyway, I just couldn’t miss it. My stomach was jumping along with the boat and their only toilet was a small privy without a real lock on the door. You have to do what you have to do. Beside my cramping belly the trip was really good. We were snorkeling above a reef area where we saw white tipped sharks, a verity of fishes and sea turtles (among other thing), we even got to see blue boobies after going ashore. 

The last day we went to another turtle conservation center and we finally found the flamingo lagoon! I could sleep for weeks after this weekend but it’s all back to business now. Just 2 weeks left before we are going home again, can’t stress it enough.

 

Galapagos – San Cristobal

This week we decided to take a boat ride to San Cristobal, one of Galapagos major islands where you can find a lot of sea lions. We went on a trail called Tijeretas which leads you to a beach where you can snorkel and to a viewpoint. It was so cool to snorkel around the small reef and we even saw a sea turtle! You really get surprised how big they are. 

We slept at Hostal de Laura and took a taxi to a volcano the next day. We didn’t have so much time because we had to catch our boat home so therefore we got kind of nervous when we realized that we had to climb all the way up to see the lagoon we were looking for. It was done in no time though. Afterwards we continued to Galapaguera Center where they breed turtles for their survival. The species are endemic and important for the island. The heat makes it more exhausting than it should be but it was worth it (even if the nightlife there could improve). 

Galápagos Santa Cruz – First video

So we are on our second week of five at Santa Cruz Island in Galapagos. Even though we are working at Darwin Animal Doctors 7.5 h per day we still find the time to look around the island and find all kinds of amazing animals. On the weekends we will travel around to different islands, we have already planned going to Isabela, San Cristobal, North Seymour and Pinzon, so we’re hoping to get a new video up every week.

The wifi here is far from the best, though. We tried to upload this one on Sunday evening by going to a restaurant and borrow their internet but even though we sat there an hour we only got it to 5%. Therefore, the next day we went to a new opened coffee shop were we thought they would have better internet connection.12%… Eventually we just had to give up and use our own wifi which meant we could only upload it at night because it would swallow the internet for everyone here at the clinic. Two nights later we finally succeed!

So take it with a pinch of salt, we had to edit it with Windows Movie Maker and improvise an ending. We promise to improve in the next one!

Obs! We may change our channel name

Galapagos gigantiska sköldpaddor

Idag vaknade jag klockan 7 på morgonen med en svart katt i ansiktet. Man kan alltid lita på att klinik-katten Stinky får upp en på mornarna. Hur mycket jag än älskar den där katten så är det faktiskt vår första helg vi har chansen att sova ut på så hennes blöta nos var inte så välkomnande som annars. 

Denna helg tog vi taxin upp till El Chato, ett naturreservat där man kan hitta väldigt gamla och speciellt stora Galapagos sköldpaddor. Det första man såg var en äng med massa runda stenar på, vänta lite nu, inte stenar utan gigantiska sköldpaddor. De gick och betade gräs som om de var ett gäng abnormala kossor. Galapagos sköldpaddorna är, vad många säger, grunden till Charles Darwin evolutionsteori. När han kom till de olika öarna för att studera djurlivet så upptäckte han att på de öar med lågtgående växtlighet hittade man bara sköldpaddor med korta halsar medans man på de öar med höga växter hittade sköldpaddor med långa halsar. Genom detta och en mängd andra studier av bland annat fågelnäbbar och hur de formats efter deras matvanor kom han fram till att de härstammar från samma art men ändrats av miljön. 

Förutom det så har vi kollat in midnattslivet här i Galapagos. Alla är väldigt pratglada och älskar musik så det är allt man hör långt in på natten. Vid stadens centrum/hamn hade de dansuppvisning av salsa igår och denna kväll (tror jag) att de har någon sorts valkampanj med musik, flaggor och popcorn, inte lika torrt som de brukar vara i Sverige… Vi blev också uppfångade av en engelska lärare som ledde en grupp spansktalande, han undrade om det var okej att låta dem prata med oss och ställa frågor på engelska.  Efter att ha svarat 8 gånger på vad vi kommer ifrån så tog vi oss en matbit på restauranggatan Kioscos där de ställer ut en massa bord mitt i gången och har restaurangerna längs sidorna. Väldigt god mat med bland annat egenfångade fiskar! 

Kattbett och siestas

Vi har nu jobbat på kliniken i 4 dagar och det har varit rätt mycket att ta in. Även om både Bella och jag jobbat på veterinärklinik innan så är det väldigt annorlunda här även om de har samma basiska principer. Exempelvis så är alla djur här bärare av löss eller fästingar, många av fallen består av uttorkning eller infektioner och många fler av patienterna (särskilt katterna) är aggressiva. Redan första dagen blev jag biten av en liten kattunge! Jag klarade mig ganska bra för den hade inte särskilt långa tänder men jag fick ändå gå runt med ett stort bandage i två dagar för att hindra infektioner från att spridas. När alla hundar och katter går lösa på gatan samt med den höga värmen (30 grader) så blir det högre risk för infektionsspridningar så det är viktigt att bitmärken görs rent. Tur att jag vaccinerat mig mot rabies. 

Andra saker som är annorlunda är den låga tillgången på material. Eftersom sjukvården är gratis på Galapagos så får vi endast pengar från donationer och från staten vilket är ganska lite så man måste spara in på det man har. Igår kom det in en liten hundvalpen som var helt slapp i famnen på sin ägare. Vår veterinär kom ut och tog en blick på den men skakade på huvudet direkt. Det var alldeles för sent att rädda den och vi kunde i slösa resurser på ett svaga försök. Hon hade rätt dock, bara några minuter senare somnade den in, dödad av infektioner. Det var väldigt trist att se för om ägaren kommit in en dag tidigare hade valpen nog gått att rädda, alla här har inte lika mycket kunskap för att veta när ett djur är sjukt och sådana här fall är inte helt ovanligt här. 

Vi jobbar mellan 7.30-11.30 sedan har vi en lunchrast på 4,5 h! I detta land brukar man ta siestas när det är som varmast så mycket har stängt och det brukar inte komma några kunder förrän sent på eftermiddagen så vi börjar jobba igen 16.00-19.30. Det är ganska sköna tider för då kan vi spendera lunchrasterna med att gå runt i centrum och titta på djurlivet eller snorkla. Jag är fortfarande ovan med hur orädda djuren är här, igår såg vi till och med ett sjölejon  som snodde fisk ur någons båt. Ägaren blev dock inte särskilt glad… Förutom sälar så traskar det också runt pelikaner, krabbor och havsleguaner vid hamnen där all aktivitet råder.
Genom att känna veterinärerna här på kliniken så kan vi också komma närmare det lokala livet. Vi lagar alla måltider tillsammans så häromdagen tog de oss ut för att äta empanadas och dricka colada för bara en dollar styck! De var väldigt goda!

Så mycket att berätta med det får räcka för nu. Vi ska ner till hamnen o shoppa! 
Ciao!

36 h senare

Klockan 4 på morgonen träffas vi på Arlanda för att ha gått om tid till flyget. Så hypad som man var fick man såklart inte mer än någon timmes sömn. Säkerhetskontrollerna gick lugnt och vi var framme med gott om tid till vårat flyg men kallt som vi har det i Sverige fick vi problem att starta på grund av snöoväder. 40-60 min satt vi fast i planet innan de fått bort all is och kunde lyfta. Flygturen tog dock bara 1,5 h vilket var väldigt tur för hade det tagit längre tid hade vi nog missat vårt andra flyg i Amsterdam. Springandes genom flygplatsen lyckades vi ta oss fram till planet innan det skulle avgå. Nu var det bara att luta sig tillbaka i det obekväma sätet och vänta på att vi  skulle landa i Quayaquil (efter ett kort stopp i Quito) 14 h och 20 min senare…

Väl i Quayaquil blir vi slagna av en vägg av fukt och värme. Mys. Vi checkade in på Hotellet Holiday Inn vilket var en lättnad, det var verkligen skönt med ett fräscht hotellrum där man kunde duscha av sig. Dock fick vi reda på att poolen, med en jacuzzi, låg på samma våning som oss ca. 10 m ifrån vårt rum så det första vi gjorde var att ta ett dopp där. Det var en takpool med ett jättefint gym bredvid och utsikt över staden, väldigt vackert och välbehövligt. Det enda som saknades var en drink. Ganska snart gick vi tillbaka till rummet igen, vi hade ändå landat på kvällen och behövde verkligen sova ut innan vi skulle hoppa på vårat nästa flyg till Galapagos. Jag beställde in en tallrik med Club Sandwich som jag inte ens kunde hitta pga. alla pomes frites jag inte visste att jag beställde och gick sedan o la mig för en välförtjänt vila. 

Och här är vi! Galápagos Islands. Den första utsikten vi fick över ön var ett torrt och karg landskap men otrevliga kaktusar men efter en bit in i landet blev det grönt o fint. Vi har hälsat på Administrativa chefen på Darwin Animal Doctors, bosatt oss i rummet och hälsat på alla sjölejon i Puerto Ayora’s centrum. Vi blev glatt välkomna av söta hundar och kattungar som tultade runt när vi anlände till kliniken.
Det är ca. 24 grader här borta, moln och hög luftfuktighet. Vår fläkt är ganska högljud så jag hoppas vi kommer kunna sova o vara utvilade tills imorgon då vi ska börja jobba på kliniken samt träffa personalen, det kommer bli en lång men förhoppningsvis väldigt rolig dag. 

Adios! 

Komma i julstämmning

snapchat-329095732

Vi har snö, julmusiken ekar genom huset och lussebullar serveras dagligen men jag har ändå ingen riktig julstämning i kroppen. Kanske är det koncentrationen på allting som händer efter julen exempelvis praktiken eller att klara skolan som gömmer julstämningen. Idag gjordes det i alla fall ett försök att råda bot på det!

Hemma kördes det en riktigt julbak med kola, lussebullar och glaserade pepparkakor. Jag och pappa åkte samtidigt för att köpa en julgran och hittade den perfekta som vi sedan klädde i guld silvriga färger. Mycket glitter och tindrade ljus ska det vara vid julafton!  

Jag är faktiskt inte ett så jättestort fan av själva julafton, för mig är det tiden innan som jag älskar mest med alla lysande dekoration i folks fönster eller lukten av julgran. Tiden då Espresso House’s kommer ut med sina nya julfavoriter eller skolans sjaskiga luciatåg. Jag ska försöka njuta av det så mycket jag kan innan själva julafton är här.

God Jul!

Superstress

Ugh! Skolan tar minst sagt hårt på en nu. Sista året i gymnasiet så går lärarna på oss som om de plötsligt upptäckt att de inte tryckt in tillräckligt med information i våra hjärnor under åren. 

Vi började höstterminen med en 5 veckors praktikperiod och har nu haft det som kommer vara den längsta perioden vi kommer befinna oss i skolan. Nästa termin kommer åter påbörjas med en till 5 veckor praktikperiod (min utförd på Galapagos, flygbiljetterna är bokade!) plus andra praktiker som gymnasiearbete, guidkurs, vildmarksvecka osv så vi kommer alltså inte vara särskilt mycket i själva skolan nästa år. 
Så därför innan jullovet nu, måste vi göra klart så mycket som möjligt. 
13 st inlämningar, prov och seminarier nu innan jullovet som är om 3 v.
Men det är ju inte som jag har andra saker på fritiden som julhandel eller förberedning till Galapagos så det är ju lugnt… 

Min poäng med detta inlägg är att om ni ser mig vandrandes runt med tom blick så kan ni väl bjuda mig på en kopp kaffe eller nåt? 
Stay in school! 🙂

skarmklipp-stress-uppgifter

En av många Öppet hus

Jag kan inte hyperventilera tillräckligt! Jag kommer vara i Galápagos innan jag hinner blinka. Jag övar hårt på spanskan och det går framåt i alla fall, även om jag inte kommer kunna föra en hel konversation så är det alltid bra att kunna så mycket som möjligt ifall engelskan är ryckig eller för att bara kunna hälsa artigt. Det är också ganska roligt att kunna ett språk. 

Våra vaccinationer är påbörjade och vi har blivit matade med information. Bara resan dit kommer ta två dagar och gör att vi måste pausa på ett hotell samt så kommer vi inte ens landa på rätt ö! Ugh. Men jag är taggad på utmaningen att hamna rätt. Jag håller också på att gå igenom saker man kan behöva men inte tänker på, t.ex. spel, minneskort med filmer, högtalare osv, vi ska ju ändå vara där över helgerna också. Mycket, mycket.

Igår fick jag stå på öppet hus och sprida lite information om mitt lilla äventyr till framtida elever. Som en av de första eleverna på Galápagos kommer vi bland annat få skriva om det på en av skolan bloggar (skriver såklart här med), prata med klasser via skype medan vi är där och fylla i en lista hur många av Galapagos djur vi fått se. För att inte tala om alla djurexpon och öppet hus vi i framtiden kommer predika på. Jag ser fram emot det i alla fall, jag är inte direkt den blyga typen så det gör mig bara mer taggad! 

Kolla in utlandspraktik.blogspot.se där det nu står om förra treorna i Borneo, vilket är där vi sedan kommer skriva om Galapagos och glöm inte att heller att det går att checka in på fliken Galapágos där alla mina små äventyr kommer hamna. 🙂

The Death Cure

The death cure

 

Titel: The Death Cure
Författare: James Dashner
Utgivningsår: 2011
Genre: Drama, sci-fi, thriller
Betyg: 7/10

 

Handling: Detta är tredje boken i “The Maze Runner” serien och  heter “I Dödens Stad” för de som vill läsa dem på svenska (Se andra recensionen här).
Utan Wicked’s vetskap så börjar Thomas minnen  sakta återvända till honom. De sista testerna är tillslut klara och Wicked erbjuder att lämna tillbaka ungdomarnas minnen genom en liten operation men Thomas och hans vänner känner att något är fel  och lyckas fly ut ur anläggningen för att senare stöta på “The right arm”.

Omdöme: Längs med i handlingen i böckerna så har det varit många bluffar, dubbel-bluffar osv. vilket gör att jag inte längre litar på någonting som står i den. Under hela boken så tänkte jag “han luras säkert igen” och blev irriterad på Thomas som gick på det, för att sedan i slutet visa sig vara sant. Jag älskar när man blir manipulerad och får sig en ordentlig twist men The Maze Runner har gjort det för många gånger för att blir roligt och istället sitter man beredd på att allting ska vända.c5d70ed217c0802329e47343365c6d41

I stora drag var även denna bok väldigt bra även om jag tycker att den börjar bli mindre strukturerad och kommer lite för långt bort från det huvudsakliga temat då jag tyckte väldigt mycket om test-faserna. Jag älskar dock delen där (Spoileralert!) Newt får reda på att han bär på sjukdomen och ber Thomas att döda honom, även om det var hemskt för Newt var en av mina favoritkaraktärer, så tyckte jag det var riktigt bra skrivet. Jag gillade helt ärligt inte slutet av boken, det var för mycket olika saker som hände på en gång. De immuna som var fångade i labyrinten, ledaren för WICKED som försökte hjälpa dem, The right arm som endast ville förstöra allt och Theresa som spelat så många dubbel-spel men offrade sig för Thomas. Det kändes som allt var lite av en enda röra och jag kände mig mindre tillgiven till Thomas efter allt han var beredd på att göra och efter att ha strypt ihjäl Janson. Det känns som det spårade en aning för mycket där.  

 

Snart Halloween

Jag älskar halloween! Det är enda gången om året man kan klä ut ordentligt utan att bli riktigt dömd för det. Nu precis innan lovet så brukar det ofta vara folk som klär ut sig i min skola och nu när vi är treor får vi också vara med på den ökända spökvandringen som lärarna arrangerar för oss Naturbrukare.

Jag kunde helt enkelt inte låta bli och det var värt alla blickar jag fått när jag vandrat genom tågstationen. Jag ville pröva ut en halv dödskalle-makeup på morgonen men blev inte riktigt nöjd med den. Sminket jag använde kletade ut sig alltför lätt och jag kände att jag bara skulle svettas bort det på klubben.

Så efter vi slutat (vi hade bara en lektion) stack jag hem för att tvätta bort det och pröva ut en ny dödskalle grej där jag endast använder ögonskugga och eyeliner vilket jag blev mer nöjd med och kunde ha genom kvällen. Det var också lite mer neutralt att ha på klubben. Jag önskar jag kunde berätta lite om spökvandringen för den var riktigt rolig men tyvärr vågar jag inte riskera att nästa årets treor får reda på det.

Ha en läskig halloween!

 

Sälja bilder via Shutterstock

Sorry guys men jag är numera en av dem. De hemska människorna som sätter stämplar på bilder så man inte kan använda dem till sina PowerPoint presentationer!



Jag har blivit medlem på Shutterstock! Www.Shutterstock.com är en hemsida där man som privatperson får en möjlighet att sälja sina bilder. Man börjar med att ladda upp sin id-handling samt fylla i kontaktinformation för att sedan skicka in max 10 bilder varav minst en måste godkännas för att man sedan ska få fortsätta ladda upp fler. Shutterstock är noggrann med vad som laddas upp och bilder kan bli avvisade om de t.ex är för dålig ljussättning, är brusigt, om för mycket av objektet är ur fokus osv. När folk sedan köper dina bilder så får du en andel av priset som går upp ju längre du är medlem och ju mer du säljer. Rätt smart.

Med lite trix och fix så lyckades jag tillslut få in en del av mina bästa bilder och antagligen kommer många fler hamna där med tiden 🙂

stock-photo-green-leaves-with-waterdrops-496351681

Katastrofiskt koas mellan klasserna

Så skolan har börjat igen och den är redan kaos. Två dagar in i veckan så uppstår ett stort bråk mellan våra klasser A & B.

Innan sommaren bestämde vi oss för att gå ihop för ett flak tillsammans (ni kan redan se vart detta är påväg) men när skolan började så drog vår klass direkt ut på praktik. Så några dagar innan vår riktiga skolstart så skriver A-klassen på facebook att de bokat ett 60-pers flak och att det kommer gå på 750 kr var, där de ska ha in ett förskott på 120 kr senast på måndag. 750 kr lät lite dyrt, det var mycket mer än vad de flesta av oss förväntade men vår klass är på och swishar de förskottspengar som behövs. Problemet uppstår dagen pengarna ska skickas iväg då vi får reda på att de räknat fel på de människor som sagt ja till flak i vår klass. Det är inte 17 st utan det är 13 och vi blir därför 480 kr kort på de pengar som skulle in. Förutom det får vi också reda på att flaket kostar 30 400 kr totalt vilket är väldigt dyrt för att vara “det billigaste de hittade”. A-klassen säger dock att de är “snälla” och erbjuder sig att betala in 20 kr till, varav vi ska betala 25 kr var.

Det var ungefär här det blev lite snett efter felräkningen. Innan bokningen av flaket har de inte alls delgett några förslag eller frågat om vad som är okej vilket fick folk i min klass är brusa upp sig rejält. Under en av våra nystartade lektioner drar sig A-klassen in i vårt klassrum för att vi alla ska kunna diskutera detta tillsammans. MER problem uppstår när klassernas två hetsporrar hamnar i en diskussion som inte kunde ha gått värre. För att summera den så slutade det i utbytande av arga skällsords…

Såååå min klass har bestämt sig för att hoppa av hela flakgrejen, låta dem betala avbokningen (vilket är 50% av totala priset) samt skaffa sitt eget flak som dessutom går för samma pris var och kräva sina förskottspengar tillbaka… Så stolt över min klass.
Jag menar, jag håller med om att A-klassen kunde hanterat det vääldigt mycket bättre men det är så jävla shitigt av vår klass att bara lämna dem i sticket med en massa avbetalningar.

Härligt att vara tillbaka i skolan.

 

Sista praktikdagen

NU är praktiken äntligen slut!

Jag har i de senaste 5 veckor praktiserat på Bålstas smådjursklinik vilket har varit både roligt och tråkigt. Det har varit kul att lära sig hur en klinik fungerar, att få arbeta med djur och följa deras läkning. När man väl fått in det mesta känner man sig rätt professionell när man fåra journalföra, visa in patienter på rummen, ge injektioner (s.c), kolla temp/puls/andning osv. Dock så har inte alla delar varit roliga. Jag förstår att diskning, sterilisering, tvättning, autoklavering och rengöring är en del av jobbet som undersköterska men eftersom vi inte har någon städerska så måste vi också ta alla rummen själva. Det är då 8 st rum där alla ytor ska torkas av med ytdesinfektion, sopas och moppas vilket har varit rätt jobbigt de dagar vi haft mycket patienter. Eftersom jag inte har behörighet att göra något på egen hand (förutom att städa) så har det ofta landat på mig. Det har också varit många tillfällen där jag inte riktigt kan göra något mer en följa efter och titta då jag, återigen, inte har någon behörighet samt så är det viktigt att vara professionell inför de oroliga ägarna.

20160926_114411

I stort sätt har det alltså emellanåt varit riktigt roligt men ofta har det också varit jobbigt med all städning och de långa heldagarna. Jag tror att som legitimerad undersköterska på en större klinik med fler sorters djur än bara hund, katt och kanin så skulle jag nog uppskatta yrket lite mer. Trots allt så har jag lärt mig en hel del och även om jag inte får användning av dessa kunskaper i framtiden så är all praktik en bonus på CV:t.

 

Modell i Skövde

Jag vaknar upp hos Rebecka, min kompis sen 2 år tillbaka, för att upptäcka att klockan är halv 7 på morgonen. Hög tid att gå upp! Sömnigt förbereder vi mat och kaffe för resan, samlar vi ihop våra kläder och skyndar ner till busshållplatsen.

Vi är på väg till Stockholms centralen för att därifrån ta MTR Expressen ner till Skövde var vi ska agera som modeller inför en fotosession. Bussen anländer till stationen sent och stressade tvingas vi springa uppför trapporna för att hinna med det sista möjliga pendeltåget. Missar vi pendeln missar vi tåget till Skövde. Med marginal hoppar vi på och låter det föra oss in till Stockholm

Snabbtåget är lätt att hitta så för att ha något att göra kikar vi in på de affärer som är öppna och får av någon anledning lust för en glass på McDonalds. Det är kö till kassorna men inte särskilt långa och vi tycker att det borde gå rätt snabbt. Vi är slutligen främst i kön men när vi kikar på klockan är det endast 7 min kvar innan vårt tåg avgår. Jag betalar för att få min Sundae Ice cream med kolasås då killarna innan mig säger på knöglig svenska att de bara beställde en äppeljuice, inte två och kräver återbetalning! Stressat lämnar kassörskan för att hämta någon som kan ta hand om det och lämnar kvar mig ståendes utan min Sundae i handen. Tillslut kommer hon tillbaka och börjar göra i ordning våra glassar. 3 min kvar. Av misstag råkar det svämma över med kolasås och hon hämtar nya muggar för att göra nya men vi säger (i en aning för hög stämma) att vi kan ta det som det är. Hastigt ger hon oss våra glassar och återigen tvingas vi springa till tåget. Men vi fick vår glass.

snapchat-2498286083819786478

Tanken är att jag och Rebecka ska posera för skapande av en portfölj till fotografen vilket fungerar ungefär som ett CV där man ser prov på deras fotokunskaper. I 6 h byter vi outfits, positioner och idéer i Robert Guvstafsson Kulturiet vilket var rätt jobbigt. Bilderna kommer inte publiceras offentligt men vi kommer få tillgång till dem själva och jag kommer även få lägga ut några av dem. De är inte sorterade, redigerade eller bearbetade än men förhoppningsvis kommer några dyka upp här om några dagar.

Det var en rolig upplevelse och resa som avslutades med lite spontan bio på kvällen vilket var väldigt mysigt även om man var helt slut. Idag blir det endast goda våfflor och uppladdning inför nästa veckas praktikarbete.

Städa, städa, städa

Andra veckan av praktiken nu över! Jag kan inte annat än säga att det är ganska skönt med lite helg. Jag har städat, torkat spya, plockat bajs, städat, sorterat, förpackat och städat.

Trots all denna städning så har det varit roligt emellanåt. Vi börjar mornarna med operationer som oftast brukar handla om att ta bort tandsten eller hemska tänder. Jag är mest med och tittar på men håller ibland koll på pulsen, andningen och tempen under nedsövningen. Städning av hela rummet (utom golvet oftast) sker alltid mellan patienterna. Jag har fått ge en subkutan injektion i en katts nackskinn, lärt mig lite om bokningssystemet osv.

Eftermiddagarna är tristast, då är det mest undersökningar där jag inte kan göra särskilt mycket eftersom jag inte är legitimerad och sedan är ägarna med också. Jag förpackar verktyg som ska in i autoklaven där de steriliseras, svabbar golv och rensar stallet.
Jag har inte hunnit lära mig särskilt mycket ännu då jag missade 3 dagar förra veckan och det har ofta varit fullt upp.

20160908_214220-2

Får inte ta kort på djuren på grund av tystnadsplikten så jag får väl lösa det på annat sätt 😛

Tröttsam vecka

Snapchat-8526080895690027579
Det har varit en väldigt seg och tröttsam vecka. Jag har precis påbörjat min långa praktikperiod på smådjurskliniken och hade oturen att bli sjuk. Typiskt mig förstås. Jag misstänker att det var min seglivade hörselgångsinflammation som eskalerade och orsakade feber & halsont veckan igenom. Två hela dagar på praktiken, sen försvann jag…

Helgen har verkligen tagit mina krafter. På lördagen har vi invigt de nya små scouterna som flyttat upp till vår avdelning vilket ledde till en väldigt tidig lördagsmorgon och väldigt lite sömn (dum som jag är). Jag kom hem runt 02.00 på natten för att sova 5,5 h och sedan upp igen för att åka iväg till Liljeholmen för kursen Riskettan, det var bra pris och det bästa stället jag kunde hitta som hade kursen på helger så därav det långa avståndet. Jag var dock hur trött som helst så när jag satte mig ner innan föreläsningen skulle börja var det enda jag kunde tänka på att inte somna och inte gäspa! Fyra koppar kaffe senare gick det ändå ganska bra, tror jag i alla fall.

Imorgon börjar praktiken igen och jag är helt ärligt inte särskilt taggad. Det har varit långa dagar (9h med lunch) och det är mest städning, titta på och försöka att vara i vägen så lite som möjligt. Kanske kommer jag in i det bättre denna vecka.